Öppna sitt hjärta.

Nu började det dra ihop sig och snart vaknas det jobb för min del.
I slutet av mars ska jag börja jobba lite smått igen. Är säsongsanställd så arbetar där till Juni.
Då ska Kristian få vara hemma med våran guldklimp, vilken lycka för dom!
Det är nu hög tid att trappa ner på ammandet, men det känns lite vemodigt att göra det.
Jag kan liksom inte låta bli att sticka till honom bröstet så fort jag märker att han är hungrig.
Dels för att det är smidigt och dels för att det är mysigt.
När vi har testat på det här med gröt, så spottar han ut eller spyr och jag vet att det är "normalt" beteende eftersom gröt är tjockare än mjlölk, men då blir det också väldigt lätt att skippa gröten och ge honom bröstet.
Sen har jag tänkt "det är långt kvar" men nu när jag tänker efter så är det typ jätte snart!
Det är också väldigt svårt för mig att ge honom flaskan, det är Kristian betydligt bättre på vilket jag kan känna är jätte skönt!
Jag är däremot ganksa bra på puréerna... Men det är dags att ta sig i kragen och avvänja honom nu men jag kommer sakna den här närheten som bara han och jag kan få.
Mammabarngos!



Slut på tankar och funderingar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0